Händelserik vecka med Leican
Några dagar med fotograferande. Jag märker direkt om dagarna har blivit fler med kameran i handen, och nu ska jag försöka komma ihåg veckan. Det är tur man har bilderna att titta på.
Några dagar med fotograferande. Jag märker direkt om dagarna har blivit fler med kameran i handen, och nu ska jag försöka komma ihåg veckan. Det är tur man har bilderna att titta på.
Två dagar med fotografering, och Leican är mig trogen — nästan i alla fall. Det finns små irriterande fel som hör till Leican, och det värsta är profilerna.
Torsdag, och jag var nere på stan en längre stund igår. Fika med gubbarna, och en gammal kompis sedan förr kom också på besök en stund.
Så var det dags igen — onsdag, och en ny sväng på sjukhuset. Den här gången blev det teclistamab, både som spruta och dropp.
Måndag, och jag hann med en fika på Global Living och en långpromenad. Gubbfikat kan oftast spåra ur, och att säga att vi löser världsproblemen varje gång vore en ren lögn.
Som alla andra mornar började det med en stadig frukost, och sedan att få njuta en stund av kaffe med påtår.
Det blev en riktigt trevlig kväll med Bildgruppen Prisma, att gå runt på alla dessa fotovänliga platser som Hallstahammar bjuder på.
Som vanligt börjar dagen med en god frukost och rykande gott kaffe. Man ligger där och tänker att man kanske ska ta lite sovmorgon, men det går ju inte när frukosten hägrar.
Dagen inledde jag lugnt hemma, lite softning innan jag satte kurs mot Laggarsjön, som ligger mitt emellan Hallstahammar och Surahammar.
Rätt varmt nu, men så är det ju ibland den här årstiden på året. Morgonen började ändå som den brukar, och bäst av allt: jag fixade min frukost, som är en njutning varje morgon.