Hubbo Foto & Leica
Efter sjukhusbesöket tog jag mig mot Silosparkeringen. Jag tänkte att det fick vara okej att betala lite för en parkering den här gången.
Efter sjukhusbesöket tog jag mig mot Silosparkeringen. Jag tänkte att det fick vara okej att betala lite för en parkering den här gången.
Hur kan man skapa sig så mycket jobb, nu när man är pensionär? Jag frågar mig själv det ibland, och svaret kommer varje morgon.
Det blir bilder från två dagar den här gången. Igår vid matningen blev det väldigt lite fågelbilder, och kanske var det mitt eget fel.
Igår låg milen tungt bakom mig, hela 1. 6 mil av trampade stigar. Så när morgonen vaknade idag kändes 5,6 kilometer som rena barnleken.
En vecka med fotografering, som vanligt. Just nu skulle jag behöva ett dygn på 48 timmar, men jag inser samtidigt att jag inte skulle palla med det.
Nu är det bestämt att vi i gubbgänget äter lunch på Bellmans varje torsdag. Det var Enrico som tog initiativet, och det var ett bra initiativ.
Jag tog mig ner till stan idag. Inte för att handla, inte egentligen för att fotografera, utan för att åtminstone träffa någon att prata med.
Lördag, och hela släkten for ner till Spanien för en begravning. Själv blev jag kvar hemma med katten. Det är förkylningar som härjar nu, överallt.
Ett tag gick jag och tänkte att jag skulle fota alla med telefonen i handen. Det finns ju överallt, den där lutade nacken, den där handen som håller något litet och lysande.
Vi stod kvar på bryggan tills färgen kom. Ingen sa särskilt mycket.