Två dagar, en Leica och en blyertspenna
Skrivarvecka
Fotograferingen fortsätter med Leican den här veckan, men det har också smugit sig in en skrivarkurs.
Igår blev en spännande dag, där det mest blev skrivande med papper och blyertspenna.
Ett tag höll vi på med didaktisk cinquain.
Lite klurigt att få grepp om hur det egentligen fungerar, men strukturen är i alla fall ganska bestämd — fem rader:
Ett substantiv – ämnet
Två adjektiv – beskriver ämnet
Tre verb – vad ämnet gör
En fras på fyra ord – en tanke/känsla kopplad till ämnet
Ett substantiv eller synonym – sammanfattar ämnet
Leica Camera News
Mari Amman är en amerikansk-italiensk samtidskonstnär som arbetar tvärdisciplinärt med fotografi, installationer, video, poesi, måleri, skulptur, textil och design.
Hon beskriver själv sitt arbete som forskningsbaserat och använder begrepp som Geological Empathy och Sublime Rheology för att utforska relationen mellan människa, natur, teknologi och byggda miljöer.
Young, Inspiring and International: LOBA Emerging Talent
Vidare så vann tyske fotografen Serghei Duve Newcomer-priset 2025 med fotoserien ”Bright Memory”.
I projektet utforskar han sin familjs koppling till Transnistrien.
📷 LEICA M11-P · Summilux-M 1:1.4/50 ASPH. · f/2.4 · 1/2000s · ISO 64 · 50mm · 2026-08-11
Två dagar, en Leica och en blyertspenna
Kvällen vid Svartån
När kursdagen var slut bar det iväg till träff med Bildgruppen Prisma, denna gång vid Svanå, vid Svartån.
Vi var några tappra ur gruppen som gick runt och fotograferade, samt Roffe som alltid trogen körde fullt varv + lite till.
Det blev en del bilder därifrån, både på platsen och på fotografer i aktion.
Vattnet låg still mellan stenarna, och grönskan stod tät ända ner till kanten.
Samtidigt kände jag mig extremt trött i skallen efter skrivarkursen som började igår.
Så att bara få sätta sig ner, plocka fram sockerkaka, muffins och dryck, och sedan koppla av och lyssna på vad dom säger — det var rätt skönt.
I alla fall igår.
Var inte värst mycket jag minns av vad dom pratade om, säkert om kameror och var nästa träff skulle vara.
Två dagar, en Leica och en blyertspenna
Dagens kurs
Idag blev skrivarkursen mer intressant, och jag tycker att jag börjar komma igång rätt bra där.
Tanken är att ta med mig lite av det jag lär mig hit till bloggen.
Inget jag gör nu på direkten, däremot — nu blir det mest att få ut den här texten lite fort och sedan vila skallen från dagens äventyr.
📷 Canon EOS R6 · EF70-200mm f/2.8L IS II USM · f/4 · 1/320s · ISO 800 · 102mm · 2026-08-10
Maya Angelou och overheadtavlorna
Maya Angelou och overheadtavlorna
Sista halvtimmen skulle vi försöka skriva något utifrån en författare, och jag fick Maya Angelou.
Hon avled den 28 maj 2014, 86 år gammal — amerikansk poet, författare och medborgarrättsaktivist, mest känd för sin självbiografi I Know Why the Caged Bird Sings.
Det jag fastnade för i rummet var de gamla overheadtavlorna, där texten låg fastfrätt sedan tidigare kurser.
Jag tänkte om jag skulle ta med något supermedel för att göra dem blanka och fina igen.
Och så här kunde det låta med Maya Angelous rytm och tyngd — där det vardagliga lyfts, meningar rullar långa och bryts av korta, med sinnliga detaljer och en viss värdighet:
Rummet bar sina gamla overheadtavlor så som en människa bär sin historia — inte med skam, utan med en trött värdighet.
Texten satt kvar där, inetsad och fastfrätt sedan kurser som för länge sedan tagit slut, ord från röster som en gång fyllt luften i det rummet och sedan tystnat.
Och jag stannade upp.
Jag tänkte att jag kanske skulle ta med mig något, ett medel starkt nog och ändå milt nog, för att lyfta bort åren och låta ytan bli blank på nytt.
Fin igen.
Som om den fortfarande hade något kvar att säga.
Kursen fortsätter fram till fredag kväll.
Se ögonblicket i Bulletinen →
Min Spotify Spellista
Bilder ifrån dagens äventyr
