Skultuna mässing




Hubbo & Skultuna mässing

Hubbo & Skultuna mässing


hubbo

Fotande nedanför Skultuna mässing

Tidigt på morgonen rullade jag in i Skultuna.
Mitt mål var klart – att fånga forsärlan på bild.
Jag parkerade bilen och slog mig ner nedanför det anrika Skultuna Mässingsbruk, där vattnet porlade stillsamt förbi.
Ljuset var mjukt, och allt låg upplagt för en fin fotostund.

Insåg snabbt att platsen jag valt var lite sämre vinkeln var fel och avståndet för långt.
Det var bara att tänka om.
Gick till bilen igen och bytte till en bättre position.

Och där – där var de.
Jag höjde kameran, letade mig in i sökaren och försökte fånga ögonblicket.
Två av dem fastnade på bild.
De påminner lite om sädesärlor, men den klargula brösttonen skvallrade om deras särart.
Kanske fanns det fler detaljer som skiljde dem åt, men just då var det färgerna och deras lätta rörelser som fängslade mig mest.

Precis när jag började slappna av, dök ett par krickor upp i synfältet.
De låg där, speglade i vattnet, som små färgklickar i den annars dämpade vårpaletten.
Jag lät kameran arbeta, lät bilderna tala sitt eget språk.
Strax därpå gjorde även några knipor entré.
Deras närvaro blev en perfekt avrundning på dagens fotografering.


Forsärla vid Svartån
Forsärla


Merlin appen hittade många fåglar

Dimman låg tät över skogsbrynet när jag steg ur bilen.
Jag startade Merlin-appen som fick lyssna av läget.

Fågelsången kom från alla håll.
Jag försökte urskilja enstaka läten, men innan jag hann lokalisera en, tog en annan vid.
Med tiden har jag lärt mig några, utan att riktigt tänka på det.

Idag registrerade appen talgoxe, bofink, mindre hackspett, grönfink, rödhake, steglits, forsärla, kaja, gärdsmyg, skata, kungsfiskare, stare, blåmes, sånglärka, gröngöling, fasan och storspov.


Hubbo & Skultuna mässing
Knipa


Sågdammen

Efter att ha spenderat en stund vid vattnet, bestämde jag mig för att ta mig vidare till Sågdammen.

Väl framme vid dammen fick jag syn på en bekant figur – en person jag träffat här tidigare.
Vi hälsade, och snart gled vi in i ett samtal som kom att sträcka sig över en halvtimme.


Samtalet rörde sig från det ena ämnet till det andra, men snart gled vi in på något tyngre.
Vi började prata om grannen till detta annars fridfulla naturområde – Think Pink-skandalen.
Först med en ton av uppgivenhet, sedan med en stigande känsla av frustration.

Gång på gång har det rapporterats om de giftiga balarna som ligger kvar, trots löften om sanering.
Ändå händer ingenting.
Istället sipprar gifterna långsamt ner i ån, förgiftar växter och djur och, vem vet, kanske även människor.
Kanske någon som ovetande dricker vattnet, kanske någon som en dag får beskedet om en sjukdom de aldrig borde ha drabbats av.

Hur är det möjligt, undrade vi, att en kommun kan tillåta en sådan nonchalans?
Hur kan ansvaret skjutas undan, gång på gång, medan naturen långsamt tynar bort?




Lite Hubbo länkar nedan

Tidigare tur vid Sågdammen
Klicka här för att komma dit


Länk till Guide – Natursidan
Klicka här för att komma dit


Länk till Upplev-naturen
Klicka här för att komma dit


Birdsafari Sweden
Klicka här för att komma dit


Tidigare besök till Sågdammen 2023
Klicka här för att komma dit

SV