Minimalistiskt
Blandade dagar
Frukost med kaffet är standard.
Samtidigt är det faktiskt något som skiljer sig lite jämfört med för någon månad sedan – jag är mycket piggare i kroppen.
Och det märks. Jag tycker att jag tar mig fram mycket enklare nu, stegen är liksom hurtigare. 😄
Dessutom har jag varit ute vid fågelmatningen varannan dag och fyllt på med frön, jordnötter och hasselnötter.
Senast jag var där blev det däremot inte många minuter, innan jag åkte vidare – det var fika dags på stan.
Men varje gång jag kommer upp till platsen ser det ungefär likadant ut.
Eller rättare sagt – för jäkligt.
Vildsvinen röjer runt så man nästan kan tro att de har slagborrar under trynet.
Sedan när jag far runt lite här och där i stan märker jag att turerna lätt flyter ihop.
Det är tur att man fotograferar – då kan man alltid gå tillbaka till bilderna och se var man egentligen befann sig. 😄
Bilden nedan
Gick under en av dagarna ner till platsen där jag satt när jag jobbade som IT-tekniker på ABB Atom. Idag heter företaget Westinghouse.
Det var också här jag satt när all IT slogs ihop till SEITP, som sedan – tyvärr får man väl säga – blev IBM.
Efter det var det inte många procent kvar av oss anställda, och till slut flyttade IBM stora delar av verksamheten utomlands i stället.
Men egentligen började min koppling till platsen långt tidigare.
Innan jag jobbade med IT arbetade jag nämligen som plattsättare, och då var jag här på området och satte det vita kaklet som syns på bilden nedan.
Det här är trapphusen till de olika avdelningarna.
Samma typ av kakel sitter faktiskt också på taket på opera huset i Sidney.
Och jag kommer så väl ihåg vad jag sa till kollegan när vi stod där och jobbade med kaklet:
“aldrig i livet att jag kommer jobba på kontor”.
Så jäkla fel man kan ha.
Det blev till slut ungefär 24 år på kontor – först på ABB, sedan IBM, och till sist på Akademiska sjukhuset.
▶ Leica länkar
Ibland räcker det att bläddra lite långsamt för att hitta något som stannar kvar.
Inte nödvändigtvis stora serier eller tekniska resonemang – utan snarare bilder,
böcker och fotografer som bär på en tydlig närvaro.
Här är några saker jag fastnade för nyligen.
THE THREE GARLIC MARKET FRIENDS
Först fastnade jag för bilden The Three Garlic Market Friends.
Den har något enkelt och direkt över sig – tre personer i ett ögonblick som känns
både vardagligt och samtidigt lite tidlöst.
Just sådana bilder kan ibland säga mer än stora projekt.
De visar hur fotografi kan fånga relationer och små stunder som annars bara passerar.
YOSHIE ITASAKA – INFINITY COMPLEX LANDSCAPE
Sedan finns boktipset om Yoshie Itasakas projekt
Infinity Complex Landscape.
Här rör det sig om ett mer eftertänksamt fotografi,
där landskapen nästan börjar upplösas i former och strukturer.
Det är inte landskap i klassisk mening,
utan snarare ett sätt att undersöka hur vi uppfattar rum och natur.
Just därför blir projektet intressant – det ligger någonstans mellan
dokumentation och abstraktion.
ELLIOTT ERWITT: LAST LAUGHS
När man talar om humor i fotografi dyker Elliott Erwitts namn nästan alltid upp.
Och det är inte svårt att förstå varför.
Hans bilder rymmer ofta en stillsam ironi – ibland nästan som en visuell punchline.
I artikeln Last Laughs lyfts just detta fram.
Hur han lyckades fånga ögonblick där människors beteenden,
kroppsspråk eller situationer plötsligt blir både mänskliga och komiska.
ASTROPHOTOGRAPHY: REACHING FOR THE STARS
En helt annan riktning är artikeln om astrofotografi.
Här handlar det istället om tålamod, teknik och en stark fascination för himlen.
Det är något speciellt med bilder av stjärnor och galaxer.
De visar inte bara något vackert – utan också något nästan ofattbart stort.
Fotografi blir här ett sätt att bokstavligen sträcka sig bortom vår egen lilla värld.
HELMUT NEWTON: INTRECCI
Helmut Newton är en fotograf som alltid väckt starka reaktioner.
Hans bilder är direkta, ibland provokativa och ofta kompromisslösa.
I projektet Intrecci lyfts hans vision fram igen –
en fotograf som aldrig var rädd för att gå sin egen väg.
Oavsett vad man tycker om motiven finns där en tydlig kraft i bildspråket.
OPEN CALL: AUGUST SANDER AWARD 2026
Slutligen finns också en öppen utlysning till August Sander Award 2026.
Sander är kanske mest känd för sitt stora projekt
People of the 20th Century,
där han systematiskt fotograferade människor från olika delar av samhället.
Hans arbete blev ett slags fotografiskt porträtt av en hel epok.
Priset som bär hans namn fortsätter i samma anda –
att uppmuntra fotografer som arbetar seriöst
med dokumentärt och samhällsnära fotografi.
▶ Klassiska tekniker för gatufotografering
zonfokus
den klassiska tekniken för gatufotografering
Här är din guide med den nya grå bakgrunden:
SÅ HÄR GÖR JAG:
- Ställ in ISO på Auto så slipper du slösa tid på att fundera över ljuset.
- Sätt slutartiden på 1/500, eller 1/1000 om det är riktigt ljust ute.
- Använd en bländare på f/8 för att se till att allt blir skarpt och fint.
- Ställ sedan in fokuszonen på 2-3 meter. Detta talar om för kameran vilket avstånd som ska vara i fokus.
- Sen är det bara att ”point and shoot”. Allt blir rent och skarpt.
KVÄLLSFOTOGRAFERING (LÅGT LJUS)
När solen går ner behöver du släppa in mer ljus utan att tappa den snabba känslan.
- Öppna upp bländaren: Gå från f/8 till f/2.8 eller f/1.8.
- Justera ISO: Behåll Auto ISO, men höj maxgränsen till 3200 eller 6400.
- Sänk slutartiden: Gå ner till 1/125 eller 1/60.
Mälarens is för precis ett år sedan
Skillberg för två år sedan
Strömsholm för tre år sedan
Nästan fyra år sedan
En dag 2010, tillbakablick