En vecka av små ritualer
Nu är det bestämt att vi i gubbgänget äter lunch på Bellmans varje torsdag. Det var Enrico som tog initiativet, och det var ett bra initiativ.
Nu är det bestämt att vi i gubbgänget äter lunch på Bellmans varje torsdag. Det var Enrico som tog initiativet, och det var ett bra initiativ.
Jag tog mig ner till stan idag. Inte för att handla, inte egentligen för att fotografera, utan för att åtminstone träffa någon att prata med.
Lördag, och hela släkten for ner till Spanien för en begravning. Själv blev jag kvar hemma med katten. Det är förkylningar som härjar nu, överallt.
Den här gången kom jag ihåg allt. Mössa, vantar, och ett extra batteri — utifall att jag skulle fota lite mer än tänkt.
Vi stod kvar på bryggan tills färgen kom. Ingen sa särskilt mycket.
Jag var inte riktigt med i matchen idag.
Första turen ut efter en vecka med det jag kallar influensa och alla andra kallar förkylning. Benen var inte riktigt med, men kameran fick följa med ändå.
Det finns dagar man inte planerar. Man tar med kameran för säkerhets skull, går ut, och låter dagen bestämma vad den vill bli. Den här blev en sådan.
Sprutan tog jag i onsdags. Sedan låg jag sänkt i drygt ett och ett halvt dygn. Det är lika varje gång, och ändå aldrig riktigt lika.
Min Leica M11 Safari är i Tyskland. Den ligger på ett bord någonstans utanför Wetzlar och blir ompysslad av folk som vet vad de gör.