Y & T Rockland

Vilken kväll det var!

Vilken kväll det var!
Rockland i Sala har ju den där unika förmågan att förvandla en vanlig tisdag till en kokande kittel av klassisk hårdrock. Just den här kvällen, den 24 september 2011, var inget undantag – tvärtom, förväntningarna låg som ett elektriskt fält i luften när legendarerna i Y&T äntligen klev upp på scenen.

Innan spelning — Rockland innan start av spelning

En hyllning till rötterna och framtiden

Det finns något magiskt med att uppleva ett band som Y&T på en intim scen som Rockland. Det blir nära, svettigt och så där äkta som det bara kan bli på en liten klubb. Trots att gubbarna har turnerat på världens största arenor kändes det som om de landat precis där de hörde hemma.

Samtidigt präglades kvällen av en bittersöt underton. Det här var nämligen första gången många i den svenska publiken fick möta bandet efter den tragiska förlusten av originalbasisten Phil Kennemore tidigare under året. Men i stället för att fastna i ett deppigt vemod förvandlades spelningen till en kraftfull manifestation av rock’n’rollens rena livskraft.

Dave Meniketti - Sång/Gitarr (originalmedlem, frontman) — **Dave Meniketti** – Sång/Gitarr (originalmedlem, frontman)

Höjdpunkter ur setlisten

När riffet till ”Rescue Me” väl skar genom lokalen var gåshuden ett faktum. Därifrån bjöds vi på en tidsresa genom hela karriären – från de tunga rötterna i ”Mean Streak” till den obligatoriska allsången i ”Summertime Girls”.

Kvällens absoluta klimax var dock, föga förvånande, ”I Believe in You”. I den mörka klubbmiljön, med bara några meter till scenkanten, blev det utdragna gitarrsolot nästan som en religiös upplevelse. Det blev så tyst att man bokstavligen kunde höra en knappnål falla mellan tonerna innan Meniketti tryckte gasen i botten i den episka finalen.

Artisterna

▶ Bandet Y & T: En enad front

När ljusriggen svepte över scenen rådde det ingen tvekan om att det var ett band i absolut toppform vi hade framför oss:

Dave Meniketti: Mannen är inget annat än en naturkraft. Rösten lät precis lika fyllig och passionerad som på 80-talet, och hans gitarrspel… ja, det är få som kan få en Gibson Les Paul att gråta och sjunga med sådan finess. Varje solo kändes som en direktlinje till själen.

Brad Lang: Att axla manteln efter en ikon som Kennemore är en tung uppgift, men Lang ägde scenen med både respekt och en smittande spelglädje. Han hittade den perfekta balansen mellan att hedra arvet och att pumpa in sin egen tunga energi i maskineriet.

John Nymann & Mike Vanderhule: Rytmsektionen och de fyrstämmiga körerna satt som en smäck hela vägen. Nymann kompletterar Meniketti perfekt, medan Vanderhule bakom kaggen gav låtarna den där massiva tyngden som är Y&T:s adelsmärke.

Sammanfattning

Y&T på Rockland 2011 var betydligt mer än bara en vanlig konsert; det var en påminnelse om varför vi överhuvudtaget älskar den här musiken. Det var rått, opolerat och tekniskt briljant på en och samma gång. Att fånga den här urladdningen på bild var en ren fröjd – dynamiken mellan Menikettis totala koncentration och Brad Langs vilda energi är precis det som gör rockfotografi så tacksamt.

Betyg: 🤘🤘🤘🤘🤘 (5 av 5)
En lektion i klassisk hårdrock som Sala sent ska glömma.