Stockholm med Leica Monokrom
Biljetten låg redan klar
Biljetten var beställd redan dagen innan.
En resa till Stockholm, helt själv.
Hur skulle jag klara en hel dag i staden på egen hand, undrade min fru.
Ring om det är något, sa hon.
Hon menade det.
Det vet jag.
Men hur skulle hon kunna hjälpa mig därifrån?
Leica Camera News
Mari Amman är en amerikansk-italiensk samtidskonstnär som arbetar tvärdisciplinärt med fotografi, installationer, video, poesi, måleri, skulptur, textil och design.
Hon beskriver själv sitt arbete som forskningsbaserat och använder begrepp som Geological Empathy och Sublime Rheology för att utforska relationen mellan människa, natur, teknologi och byggda miljöer.
Young, Inspiring and International: LOBA Emerging Talent
Vidare så vann tyske fotografen Serghei Duve Newcomer-priset 2025 med fotoserien ”Bright Memory”.
I projektet utforskar han sin familjs koppling till Transnistrien.

📷 LEICA M11-P · Summilux-M 1:1.4/50 ASPH. · f/2.4 · 1/500s · ISO 800 · 50mm · 2026-08-17
Stockholm med Leica Monokrom
Tåget gick i tid
Tåget avgick på utsatt tid och kom fram nästan på klockslaget.
Så brukar det inte vara, och jag tog det som ett gott tecken.
Ute var det sol och knappt några moln på himlen.
Redan innan jag klev av kände jag något som liknade berusning.
En hel dag framför mig, och ingen som väntade på mig någonstans.
Stockholm med Leica Monokrom
Första anhalten: Hornsgatan 91
Ut ur Stockholms central och sedan rakt söderut, mot Gunnars Foto.
Där skulle jag lämna in min Leica M11 Safari för strulet med profilerna som hoppar ur.
Och där väntade en inbyteskamera på mig: en Leica M11 Monochrom.
Väl ute på gatan igen satte jag i batteriet, la in mitt minneskort och kopplade på remmen.
Det tog en minut, kanske två.
Sedan var jag redo för storstaden.
Stockholm med Leica Monokrom
Vila i Humlegården, öl på Akkurat
Först lite vila i Humlegården.
Bänken, skuggan, ingen brådska.
Därefter ner mot Akkurat, pubben med mer öl på listan än någon hinner igenom på ett liv.
Det blev dagens rätt och en god öl.
Jag måste ju ha något i magen för att orka med alla promenader som väntade utanför.

📷 iPhone 15 · iPhone 15 back dual wide camera 5.96mm f/1.6 · f/1.6 · 1/270s · ISO 50 · 5.96mm · 2026-08-17
Gamla stan, högt och lågt
Gamla stan, högt och lågt
Sedan in i Gamla stan igen, och så strosade jag omkring bland turisterna.
Väldigt mycket asiater, både högt och lågt.
Den lilla statyn av Evert Taube stod omringad av kineser.
Statyn är liten, och de som stod runt den var inte mycket högre.
Alla skrattade åt något i en telefon.
Taube själv stod kvar och kisade ut över vattnet, som han gjort i alla år.
Vaktavlösningen, första gången
Vaktavlösningen, första gången
Därifrån gick jag ner mot slottet.
Där fick jag för första gången se ett vaktombyte live.
Jag hade aldrig sett det förut, inte på riktigt.
Jag surrade också lite med grabben som stod vakt, och tog en bild på honom.
Sedan blev jag kvar en stund.
En hel grupp med enbart tjejer marscherade runt på borggården, medan grabbarna gick åt andra hållet för att placeras ut i vaktkurerna runt slottet.
Klack, klack, klack över stenen.
Det tar månader att lära sig och en sekund att se.
Mot Dramaten, i svartvitt
Mot Dramaten, i svartvitt
Efter slottet gick jag vidare, nästan ända fram till Riddarholmen, men vek av strax innan för att gå mot Dramaten istället.
Kameran som nu bara tar svartvita foton fick jobba lite extra.
Det tog en stund att tänka om kring inställningarna för att bilderna skulle bli bra.
Inte bara en stund, ska tilläggas.
Det var lurigt då och är fortfarande lite lurigt.
Det fick jag testa igår igen, i smedjan i Ramnäs.
Där tryckte jag på med rejält med ISO, och först när jag kom hem märkte jag att bilderna var lika mjuka som vanligt.
Ett kort besök hos Kamera Store
Ett kort besök hos Kamera Store
På vägen tillbaka besökte jag fotobutiken Kamera Store, i lokalen där Wibergs Foto låg förr.
Jag hann inte prata något direkt med killen som satt där inne.
Det kom in en äldre man som tyckte att han hade mer bråttom än jag, och så blev besöket väldigt kort.
Namnet på skylten är nytt.
Väggarna är desamma.
Drygt 1,3 mil senare
Drygt 1,3 mil senare
Sträckan jag gick i Stockholm blev drygt 1,3 mil, och jag är fortfarande lite mör i kroppen.
Det var värt varenda meter.
Bilder ifrån dagens äventyr