Skillberg

Skillberg Fyrtio 🚗 💨💨💨 🧌

Lite småkyligt i Skillberg

Skillberg idag igen, så mycket varma kläder jag hade på mig idag blir det lätt att sitta någon timme i gömslet som jag lånat av fotovännen Stefan.
Fick en för tidig present idag, ett merinoulls underställ, kommer inte att frysa framöver när jag sitter och fotograferar.
Spände upp gömslet på en plats jag suttit vid utan gömsle, lite uppsikt över allt som är värt att fotografera.
Efter ca 40 minuter dök det upp en fotograf till, som satte sig utan gömsle en bit bakom mig.
Nötkråkan hade vart ner fyra gånger, så jag hade bilder på den, men fotografen fick vänta en bra stund innan fågeln dök upp.
När jag kom till platsen tyckte jag såg något i ett träd en bit uppåt och det håll jag skulle gå, har fått veta av en säker källa att det var en örn och en kråka.
Tyvärr så var båda borta när jag skulle gå uppåt stigen, hade en förhoppning att få en bild på lite närmare håll.

Nötkråkan var lite sugen på det mesta idag, lyckades få en bild när han sitter i maten och äter fett och även tog med sig och gömde som dom brukar göra.
Hasselnötter får den väl ner 4-5 stycken i påsen på halsen, och har ett minne att komma ihåg alla platser den gömmer på också.
Nötskrikan är lika smart att komma ihåg var den gömmer sina nötter mm också, någon fågelskådare som sa den kunde komma ihåg 1500 ställen den gömt nötter på.
Låter helt otroligt, om jag lägger mina nycklar på fel ställe kommer jag inte ihåg detta. 🙈

Fåglarna idag

Blåmes: En liten fågel med blå ovansida, gulbröst och vit buk. Vanligt förekommande i trädgårdar och skogar.

Nötväcka: En medelstor fågel med karakteristisk svart-vit fjäderdräkt och en tydlig svart mössa på huvudet. Äter ofta nötter och gömmer dem i barksprickor.

Nötkråka: En stor kråkfågel med svart fjäderdräkt och kraftig näbb. Lever i skogar och öppna landskap, och äter bland annat nötter och frön.

Större Hackspett: En medelstor hackspett med distinkt svart och vit fjäderdräkt. Trummar ofta på träd för att markera revir.

Ekorre: En gnagare med buskig svans och päls i olika färger beroende på art. Klättrar i träd och äter frön och nötter.

Havsörn: En imponerande rovfågel med vita fjädrar och kraftig näbb. Lever nära vatten och jagar fisk.

Kråka: En intelligent och social kråkfågel med svart fjäderdräkt. Vanligt förekommande i både städer och landsbygd.

Fågeln som jag såg men inte fick på bild:

Sparvhök: En rovfågel med korta vingar och lång stjärt. Specialiserad på att jaga små fåglar.
Så smidig fågel, den dök upp så snabbt, och kom över stenröset framför mig.
Det hade varit grymt att fått med denna på bild, och fått ett bild kryss extra. 🙂

Gjorde även en uppdatering på min Macbook pro M1 Max till version 14.1.1 och allt fungerar så bra, plus att jag gjorde en uppgradering på mitt backupprogram Carbon Copy Cloner 6.1.8 (7612) som är för mig ett jäkla bra program, exempel har jag klonat ena disken med alla bilder till en annan disk går ena sönder är det bara köra vidare på den klonade så snabbt och enkelt.

Talgoxen (Parus major), även känd som mes eller tomtit, är en liten sångfågel som vanligtvis finns i Europa och delar av Asien. Den är känd för sitt karakteristiska utseende med en svart huvudhuva och vita kinder, liksom för sitt livliga och energiska beteende. Här är några intressanta fakta om talgoxen: Utseende: Hanar och honor ser likadana ut, med en svart huvudhuva och vita kinder. Ryggen är vanligtvis gröngul, och buken är gul. Det finns dock viss variation i fjäderdräkten beroende på region och underart. Matvanor: Talgoxar är främst fröätare och äter ofta små frön, särskilt från tall- och granträd. De tar också gärna insekter, spindlar och andra små ryggradslösa djur, särskilt under häckningssäsongen när de behöver extra protein. Häckning: Talgoxar häckar vanligtvis i håligheter i träd eller i fågelholkar. Honan bygger boet och lägger ägg som sedan ruvas av båda föräldrarna. De unga fåglarna matas av föräldrarna och är flygga efter cirka 17-21 dagar. Sång: Talgoxar har en varierad sång som kan innehålla olika melodier och läten. Sången används ofta för att markera revir och locka en partner under häckningssäsongen. Vanlig i trädgårdar: Talgoxar är vanliga besökare i trädgårdar och på fågelmatningsplatser, särskilt under vintern när födan kan vara knapp.

Blåmesen (Cyanistes caeruleus) är en annan liten och färgstark sångfågel som är vanlig i Europa och delar av Asien. Här är några intressanta fakta om blåmesen: Utseende: Blåmesen har ett karakteristiskt utseende med en ljusblå ovansida, gul buk och en svart linje som sträcker sig genom ögonen. Hanar och honor är lika, men unga fåglar kan vara mer bleka och sakna den intensiva färgen. Matvanor: Blåmesen är en insektsätare och äter olika små ryggradslösa djur, som larver, spindlar och små insekter. Under vintermånaderna inkluderar deras diet också frön och nötter. Häckning: Blåmesen bygger sitt bo i håligheter i träd, buskar eller i fågelholkar. Honan lägger vanligtvis 8-15 ägg och ruvar dem i cirka två veckor. Båda föräldrarna hjälper till med att mata de unga fåglarna. Sång och läten: Blåmesen har en klar och behaglig sång, och de kan också frambringa olika läten och lockrop för att kommunicera med varandra. Vanlig i trädgårdar: Liksom talgoxen är blåmesen en vanlig besökare i trädgårdar, särskilt om det finns fågelmatning tillgänglig. De är snabba och smidiga fåglar och kan ses hoppa runt i träd och buskar med stor lätthet. Sociala: Blåmesar är sociala fåglar och kan ses i små grupper när de letar efter föda. Under häckningssäsongen kan de bli territoriella och försvara sitt revir.

Utseende: Nötkråkan har en karakteristisk fjäderdräkt med gråbrun ovansida och vit undersida. Dess vingar och stjärt är svarta, och den har en karakteristisk svart ansiktsmask runt ögonen. Storleken liknar den hos en kaja. Matvanor: Nötkråkan är specialiserad på att äta nötter, frön och kottar. Den är känd för sin förmåga att gömma och lagra mat, särskilt nötter, under barken på träd eller i marken. Den har en kraftig näbb som hjälper den att öppna nötter och kottar. Habitat: Nötkråkan trivs i barrskogar och bergiga områden, särskilt i Europa och Asien. Den är ofta förknippad med områden med tall- och granträd. Sociala beteenden: Nötkråkan är generellt sett inte lika social som andra kråkfåglar, men den kan ses i små grupper, särskilt under vintern när den samlas för att leta efter mat. Under häckningssäsongen blir de dock territoriella. Häckning: Nötkråkan bygger sitt bo i träd och lägger vanligtvis 3-5 ägg. Båda föräldrarna deltar i att ruva äggen och mata de unga fåglarna. Smart och listig: Liksom många kråkfåglar är nötkråkan känd för sin intelligens och förmåga att lösa problem. Dess förmåga att gömma mat och komma ihåg var den gömt den gör den till en imponerande överlevnadskonstnär.

Större hackspetten (Dendrocopos major), även känd som "stor flagspett", är en imponerande och kraftfull hackspett som finns i skogar över stora delar av Europa och delar av Asien. Här är några intressanta fakta om större hackspetten: Utseende: Hanen och honan har olika fjäderdräkter. Hanen har en röd nacke, medan honan har en svart nacke. Båda har ett distinkt svart och vitt mönster på vingarna och en vit buk. Dess storlek är imponerande, och den kan vara upp till 23-26 centimeter lång. Matvanor: Större hackspetten är specialiserad på att hacka och leta efter insekter under barken på träd. Dess diet inkluderar olika insekter, larver, myror och även små spindlar. Den hackar också ibland på träden för att leta efter daggmaskar och andra bytesdjur. Habitat: Större hackspetten trivs i olika typer av skogar, inklusive lövskogar och barrskogar. Den kan också påträffas i parker och trädgårdar med tillräckligt med stora träd. Häckning: Boet byggs i trädhål som paret hackar ut. Boet fodras med träspån och bark. Honan lägger vanligtvis 4-7 ägg, och båda föräldrarna deltar i ruvningen och utfodringen av ungarna. Ljudlig kommunikation: Större hackspetten använder sig av trummande ljud och olika rop för kommunikation. Det karakteristiska ljudet av hackningen på träet används för att markera revir och attrahera en partner under häckningssäsongen. Anpassningsförmåga: Större hackspetten har starka ben och en kraftig näbb, vilket gör det möjligt för den att hacka sig genom träbarken för att hitta föda. Dess stjärt fungerar som ett stöd när den klänger sig fast på trädstammen, vilket gör att den kan röra sig upp och ned längs trädet med lätthet. Förekomst: Större hackspetten är vanlig och utbredd, och den kan påträffas i olika typer av skogslandskap över stora delar av sitt utbredningsområde. Större hackspetten är en imponerande fågel med sina anpassningar för att överleva och hitta föda i skogsmiljöer.

Nötkråkan (Nucifraga caryocatactes) . Här är några intressanta fakta om nötkråkan: Utseende: Nötkråkan har en karakteristisk fjäderdräkt med gråbrun ovansida och vit undersida. Dess vingar och stjärt är svarta, och den har en karakteristisk svart ansiktsmask runt ögonen. Storleken liknar den hos en kaja. Matvanor: Nötkråkan är specialiserad på att äta nötter, frön och kottar. Den är känd för sin förmåga att gömma och lagra mat, särskilt nötter, under barken på träd eller i marken. Den har en kraftig näbb som hjälper den att öppna nötter och kottar. Habitat: Nötkråkan trivs i barrskogar och bergiga områden, särskilt i Europa och Asien. Den är ofta förknippad med områden med tall- och granträd. Sociala beteenden: Nötkråkan är generellt sett inte lika social som andra kråkfåglar, men den kan ses i små grupper, särskilt under vintern när den samlas för att leta efter mat. Under häckningssäsongen blir de dock territoriella. Häckning: Nötkråkan bygger sitt bo i träd och lägger vanligtvis 3-5 ägg. Båda föräldrarna deltar i att ruva äggen och mata de unga fåglarna. Smart och listig: Liksom många kråkfåglar är nötkråkan känd för sin intelligens och förmåga att lösa problem. Dess förmåga att gömma mat och komma ihåg var den gömt den gör den till en imponerande överlevnadskonstnär.

Ekorren är en liten och charmig gnagare som är känd för sitt busiga beteende och karakteristiska utseende. Här är några intressanta fakta om ekorrar: Utseende: Ekorren har en päls som oftast är gråbrun, men färgen kan variera beroende på art och geografiskt område. Dess kropp är smidig och avlång med en lång och fluffig svans. Svansen hjälper den att hålla balansen och fungerar även som en sorts termoregulator. Matvanor: Ekorren är främst en växtätare och äter frön, nötter, bär, svampar och knoppar. Den kan också äta insekter och fågelägg vid behov. Ekorren är känd för att lagra mat i olika gömställen för senare bruk, och dessa gömmor hjälper den att överleva under knappa perioder. Habitat: Ekorren finns i olika typer av skogar, parker och trädgårdar. De är anpassningsbara och trivs i en mängd olika miljöer, så länge det finns träd och mat tillgängligt. Häckning: Ekorren har vanligtvis två kullar per år, en på våren och en på sensommaren. Boet byggs högt uppe i träden och fodras med mjukt material som mossa och löv. Honan tar främst hand om ungarna, men hanen kan också vara inblandad i att försvara reviret. Kommunikation: Ekorren kommunicerar med varandra genom att göra olika läten, inklusive skränande, pipande och kvittrande ljud. Svansen används också som en form av signalering; till exempel, om en ekorre rör svansen upp och ner, kan det indikera att den är orolig. Rörelse: Ekorren är känd för sin skicklighet i att klättra och hoppa mellan träden. Dess starka bakben och böjliga klor gör den till en duktig klättrare, och den kan också hoppa stora avstånd från gren till gren. Stads- och trädgårdsliv: Ekorren är ofta synlig i stadsområden och trädgårdar, där den kan hitta mat och göra bon i träden. Många människor uppskattar att ha ekorrar i närheten och ger dem ibland mat som nötter och frön. Ekorren är en viktig del av ekosystemet och anses av många som en symbol för lekfullhet och vitalitet.

Blåmesen (Cyanistes caeruleus) är en liten och livlig fågel som tillhör familjen mesar. Här är några intressanta fakta om blåmesen: Utseende: Blåmesen är liten och har en karakteristisk fjäderdräkt. Hanen har en ljusblå ovansida, en gul buk och en svart halsband runt halsen och ögonen. Honan är liknande, men med en mindre intensiv blå färg och ibland med en grönare ton. Ungfåglar är vanligtvis mer bleka och saknar det fullständiga färgspelet. Matvanor: Blåmesen är en insektsätare och livnär sig på små insekter, larver, spindlar och andra ryggradslösa djur. Den kan också äta frön och nötter, särskilt under vintermånaderna när insektsfödan kan vara knapp. Habitat: Blåmesen trivs i olika typer av miljöer, inklusive skogar, parker, trädgårdar och urbana områden. Den är en vanlig syn vid fågelmatningar och kan ofta ses hoppa runt bland grenarna i jakten på föda. Häckning: Blåmesen bygger sitt bo i trädhål, och den kan också använda fågelholkar. Honan lägger vanligtvis 8-12 ägg, och både hanen och honan hjälper till med att ruva äggen och mata ungarna när de kläcks. Sång: Blåmesen har en ljus och melodisk sång som den använder för att markera sitt revir och attrahera en partner under häckningssäsongen. Dess sång kan innehålla olika visslingar och toner. Sociala beteenden: Blåmesen är oftast en social fågel och kan ses i små grupper när de letar efter föda. Under häckningssäsongen blir de dock territoriella och försvarar sitt revir mot andra fåglar. Anpassningsförmåga: Blåmesen är en anpassningsbar fågel och har lärt sig att dra nytta av mänsklig närvaro, särskilt vid fågelmatningar där den är en vanlig besökare. Blåmesen är en populär och omtyckt fågel bland fågelskådare och trädgårdsentusiaster på grund av sitt färgglada utseende och livliga beteende.

Tillfälligt besök: Det är möjligt att både havsörnen och kråkan är där av en slump och inte interagerar speciellt med varandra. Träd kan vara en bekväm plats för fåglar att vila eller observera sitt område, och det är inte ovanligt att olika fågelarter delar samma träd under kortare perioder. Födointresse: Kråkor är kända för att vara nyfikna och ibland modiga när det gäller att närma sig större rovfåglar. Om havsörnen har fångat eller har någon form av föda i trädet, kan kråkan vara där i hopp om att stjäla något. Å andra sidan kan kråkan också vara där av andra anledningar, kanske bara för att utforska eller för att söka efter mat på egen hand. Territoriellt beteende: Beroende på området och säsongen kan det också vara en situation där båda fåglarna försvarar sina revir. Havsörnen kan ha sitt territorium och kråkan sitt, och de kan vara närvarande i samma träd utan att nödvändigtvis interagera direkt. Ömsesidig nytta: Vissa kråkor är kända för att vara intelligenta och följa större rovfåglar som örnar eller falkar för att dra nytta av de byten som rovfåglarna fångar. Detta fenomen, känt som kleptoparasitism, är när en art stjäl mat från en annan.

Lite länkar nedan

#Birdsafarisweden
Klicka här för att komma dit

Skillberg nummer 20
Klicka här för mer Skillberg bilder

Länk till Guide – Natursidan
Klicka här för att komma dit

Länk till Upplev-naturen
Klicka här för att komma dit