24 Hubbo, Asköviken, Fåglar, Fotografering, Natur, Motion

Hubbo & Asköviken

En tur ut till Asköviken

Behöver röra på mig, och det rejält.
Mina dagliga promenader på sista tiden har inte direkt varit något att hurra för, tror jag måste skärpa upp mig lite.
Kan tycka det är helt normalt att ha perioder där min fysiska aktivitet och kostvanor inte är på topp, och nu är det viktigt att inte vara för hård mot mig själv.
Att erkänna behovet av att förbättra min hälsa är ett steg i rätt riktning, och jag kan ta små steg för att komma tillbaka på rätt spår.

Jag har mina dagliga rutiner, men de behöver bli lite mer av motion, inget överdrivet bara lite mer än idag och minska intaget av vissa livsmedel gradvis.🙈
Allt handlar ju om plus och minus, och just nu är det tillbaka på minus igen.
Jag äter för mycket gott och går för lite, ibland kunde man önska att kroppen kunde ju göra något på natten medans man sover och man vaknar slank och vältränad.

Fem kilometer idag, parkerade bilen på baksidan av Asköviken, och gick till fågeltornet och satt där en stund och tittade på sjöfåglarna.
Har absolut inget intresse för dessa fåglar, och jag tycker det är rätt trist att sitta där och titta på några som man knappt ser.
Betydligt mer intressant med fåglarna i skogen, och hade lite tur att gärdsmygen satt där och även att min favorit fågel större hackspett var som en linslus idag.
Svalorna på bild, kom och tänka på julafton där några svalor sjunger eller dansar som kosacker.

Att promenera och utforska naturen kan vara en underbar aktivitet för att komma i rörelse och koppla av samtidigt.

Grisen den kom och mötte upp mig när jag gick emot dem, och baggen på bild hade full koll på sina tjejer i hagen.

KRAV-grisen får böka i leran och bada i gyttjan Av Sveriges drygt tusen grisbönder är bara en procent ekologiska grisuppfödare. Ekologiskt kött är dyrare men tar stor hänsyn till djuren och deras naturliga behov. En av grisens starkaste drivkrafter är att leta efter mat, grisar vill tillbringa nästan hela dagen med trynet i marken. Den ekologiska grisen får gå utomhus och böka i strö, men det kan vara på betongplatta. Den KRAV-märkta grisen får däremot gå utomhus året om. Under sommaren får grisen böka i jord, beta gräs och gyttjebada. Sånt som är naturligt och härligt i ett grisliv helt enkelt.

Baggar och får: Baggar och får är nära släktingar och tillhör familjen Bovidae. De har domesticerats och uppföds för olika ändamål runt om i världen, inklusive produktion av kött, mjölk och ull. Könsdimorfism: En av de tydligaste skillnaderna mellan baggar och honor (tackor eller getter) är att baggar vanligtvis har horn medan honor sällan har det. Dessa horn används ofta i strider om rangordning eller territorium. Ull: Vissa baggar, som merinofår, är kända för att producera fin ull. Ullen används för att göra kläder, filtar och andra textilprodukter. Kött och mjölk: Baggar används för köttproduktion, medan tackor är främst inriktade på mjölkproduktion. Fåre kött, känt som lammkött, är en delikatess i många delar av världen. Kulturell betydelse: Baggar har haft en viss kulturell betydelse i olika samhällen genom historien. De nämns till exempel i många bibliska berättelser och mytologiska traditioner. Ekosystemtjänster: I vissa regioner används baggar även för att hantera betning av vegetation och kan därmed bidra till att bevara och restaurera vissa ekosystem. Det är viktigt att komma ihåg att termen "bagge" kan variera i betydelse beroende på var i världen du befinner dig och vilken typ av djur du syftar på. Baggar kan vara viktiga i jordbruk och har haft en betydande roll i mänsklighetens historia genom att erbjuda mat, ull och andra resurser.

Ladusvalan (Hirundo rustica) är en av de mest kända och vanliga svalor i Europa och Nordamerika. Den är en flyttfågel och tillbringar sommaren i dessa områden för att häcka innan den flyger söderut till varmare klimat för vintern. Här är några intressanta fakta om ladusvalan: Utseende: Ladusvalan har en karakteristisk färgteckning med mörkblå ovansida, röd panna och strupe, och vit undersida. Dess stjärt är lång och kluven, och detta är en av de bästa kännetecknen för arten. Hanar och honor har liknande utseende, men hanarna kan ha något längre stjärtfjädrar. Bon: Ladusvalor bygger sina bon i skyddade utrymmen, ofta i byggnader som ladugårdar, skjul, eller under broar. Bona är gjorda av lera och består av en skålformad struktur. De återvänder ofta till samma bon år efter år och kan bygga flera bon i samma område. Häckning och ägg: Ladusvalan lägger vanligtvis 4-5 ägg per kull. Båda föräldrarna deltar i att ruva äggen och mata ungarna när de kläcks. Ungarna är fullt flygkapabla inom några veckor och flyger sedan med föräldrarna tills de är starka nog att migrera söderut. Flyttning: Ladusvalor genomför en lång flyttning varje år. De tillbringar sommaren i norra områden och flyger sedan söderut till Afrika för vintern. Denna flyttning kan vara mycket lång, och vissa individer kan till och med flyga över 10 000 kilometer på sin resa. Kost: Precis som andra svalor är ladusvalor insektsätare. De fångar sina byten i luften med hjälp av sina skickliga flygkunskaper. Deras diet inkluderar en mängd olika insekter. Symbolik: Ladusvalan har haft symbolisk betydelse i många kulturer. Den har ofta setts som en symbol för våren och återkomsten av livet, eftersom den återvänder till sina häckningsområden på våren. Ladusvalan är en älskad fågel som är känd för sina akrobatiska flygkunskaper och sitt anknytningsbeteende till människans byggnader. Dess förmåga att koppla sig till människans områden har gjort den till en symbol för samexistens mellan människa och natur.

Rovfåglar är en mångfaldig grupp av fåglar som specialiserat sig på att jaga och äta andra djur. De är ofta utrustade med vassa klor, en skarp näbb och utmärkta jaktfärdigheter. När du nämner "rovfågel vid Asköviken," är det viktigt att komma ihåg att det finns många olika arter av rovfåglar, och att det exakta rovfågelarterna som kan observeras vid Asköviken kan variera beroende på tidpunkt och geografisk plats. Här är några exempel på rovfåglar som kan förekomma i Sverige, inklusive området runt Asköviken: Havsfågel (Haliaeetus albicilla): Havsfågeln, även känd som havsörn, är en imponerande rovfågel som kan ses vid kustnära områden, inklusive vikar och skärgårdar som Asköviken. Den är känd för sin karakteristiska vita stjärt och huvud, och den är en toppredator som jagar fisk och fågel vid vattnet. Fiskgjuse (Pandion haliaetus): Fiskgjusen är en annan rovfågel som är specialiserad på att jaga fisk. Den är ofta sett vid sjöar, floder och kustlinjer och har en förmåga att dyka ner i vattnet för att fånga fisk med sina vassa klor. Orre (Accipiter gentilis): Orren, även känd som duvhök, är en medelstor rovfågel som ofta jagar småfåglar och duvor i skogsområden och trädgårdar. Den har korta, breda vingar som gör den snabb och smidig i sina jaktmanövrar. Ormvråk (Buteo buteo): Ormvråken är en vanlig rovfågel i Sverige och trivs i olika habitat, inklusive skogar, jordbruksmark och våtmarker. Den har en bred vinge och kretsar ofta i luften när den spanar efter små däggdjur och andra byten.

Sammanfattningsvis kan sjöfåglars landningsfärdigheter variera avsevärt beroende på art och omständigheter. De har utvecklat olika tekniker och anpassningar för att hantera sina specifika levnadssätt och miljöer, vilket kan göra deras landningar mer eller mindre smidiga beroende på situationen.

Gärdsmygen (Troglodytes troglodytes) är en liten och livlig fågel som tillhör familjen gärdsmygar (Troglodytidae). Den är känd för sin lilla storlek och sitt intensiva och nervösa beteende. Här är några intressanta fakta om gärdsmygen: Utseende: Gärdsmygen är en mycket liten fågel, oftast inte längre än 10 centimeter. Den har en brun ovansida och en ljusare undersida. Dess näbb är kort och spetsig, och dess ögon är mörka och uttrycksfulla. Ljudlig sång: Trots sin litenhet har gärdsmygen en stark och karakteristisk sång. Dess sång är högljudd och består av snabba och skarpa toner. De sjunger ofta för att markera sitt territorium och kommunicera med andra gärdsmygar. Habitat: Gärdsmygen trivs i en mängd olika habitattyper, inklusive skogar, buskage, parker och trädgårdar. Den är anpassningsbar och kan hittas i olika miljöer runt om i världen, inklusive Europa, Asien och Nordamerika. Föda: Denna lilla fågel är en insektsätare och livnär sig huvudsakligen på små insekter och spindlar. Den är en aktiv jägare och letar efter föda i lövverk och på marken. Byggande av bo: Gärdsmygen bygger sitt bo i skyddade utrymmen, som håligheter i träd, buskar eller murar. Boet är en kompakt struktur gjord av växter, mossa och fjädrar. Livslängd: Livslängden för en gärdsmyg är relativt kort, vanligtvis bara ett par år i det vilda. De utsätts för många faror, inklusive predation från rovfåglar och kattdjur. Territoriell beteende: Gärdsmygar är mycket territoriella och försvarar sitt område mot andra fåglar, inklusive andra gärdsmygar. De kan bli mycket aggressiva när de försvarar sitt territorium. Symbolik: Gärdsmygen har inte samma kulturella betydelse eller symbolik som vissa andra fåglar, men dess livliga beteende och högljudda sång har gjort den till en omtyckt figur i många trädgårdar och parker runt om i världen. Gärdsmygen är en fascinerande liten fågel som trots sin storlek har en påtaglig närvaro i många miljöer. Dess sång och livliga beteende gör den till en intressant observatör för fågelskådare och naturälskare.

Större hackspett (Dendrocopos major), är en medelstor hackspett som är vanligt förekommande i Europa och delar av Asien. Här är några intressanta fakta om den större hackspetten: Utseende: Den större hackspetten är en färgstark fågel med karakteristiskt svartvit teckning. Hanen har en röd nacke, medan honan har en svart nacke. Båda könen har en vit buk och svartvit randning på vingarna. Dess näbb är spetsig och stark, perfekt för att hacka på trä för att leta efter föda. Storlek: Större hackspetten är en medelstor hackspett med en längd på cirka 23 till 26 centimeter och ett vingspann på cirka 34 till 39 centimeter. Habitat: Denna hackspett trivs i olika habitat, inklusive löv- och barrskogar, parker och trädgårdar. Den är särskilt knuten till trädrika områden där den kan hitta tillräckligt med träd att hacka på i sin sökning efter insekter. Föda: Den större hackspetten är en insektsätare och livnär sig främst på små ryggradslösa djur som insekter och larver. Den hackar hål i trädstammar för att hitta sin föda och kan även äta frukt och bär. Bo och häckning: Större hackspettens bon är vanligtvis placerade i trädstammar. De hackar ut sina bon med hjälp av sina starka näbbar. Honan lägger vanligtvis 4-6 vita ägg som ruvas i cirka två veckor. Båda föräldrarna deltar i att mata och ta hand om ungarna. Ljud: Större hackspetten är känd för sitt ljudliga och karakteristiska trummande ljud som de producerar genom att hacka på trä. Denna ljudliga aktivitet används både för att markera revir och för att attrahera partners. Territoriellt beteende: Större hackspetten är territoriell och kan vara aggressiv mot andra hackspettarter eller fåglar som försöker komma in i dess territorium. Symbolik: I vissa kulturer anses hackspettar vara symboler för tålmodighet och ihärdighet på grund av deras förmåga att hacka på trä tills de når sin belöning. Den större hackspetten är en fascinerande fågel som är omtyckt av fågelskådare och naturälskare för sitt färgglada utseende och karakteristiska trummande. Den spelar också en viktig roll i ekosystemet genom att hjälpa till att kontrollera insektspopulationer genom sin födointagning.

Rödklint (Centaurium erythraea) är en växtart som tillhör familjen Gentianaceae. Den är känd för sina små, vackra, rosa eller lila blommor och används ibland för medicinska ändamål. Här är några intressanta fakta om rödklint: Utseende: Rödklint är en flerårig ört som vanligtvis växer till en höjd av 20 till 60 centimeter. Dess stjälkar är upprätta och bladen är motsatta, smala och lanceolata (spetsiga och avlånga). De karakteristiska blommorna är små och stjärnformade med en rosa till lila färg. Blommorna har fem kronblad och är vanligtvis samlade i tätt packade kluster längs stjälken. Habitat: Rödklint förekommer i olika habitat, inklusive ängar, vägrenar, torra skogar och kustområden. Den är vanligt förekommande i Europa och trivs i soliga eller halvskuggade områden. Blomningstid: Rödklint blommar vanligtvis från juni till september i de flesta delar av dess utbredningsområde. Under blomningsperioden blir dess små blommor ett viktigt inslag i landskapet och lockar pollinerare som bin och fjärilar. Medicinsk användning: Rödklint har traditionellt använts inom folkmedicin för sina medicinska egenskaper. Det har ansetts ha mag- och matsmältningsstödjande egenskaper och har använts för att behandla en mängd olika åkommor, inklusive matsmältningsbesvär och feber. Det har också föreslagits ha milda lugnande egenskaper. I modern tid används det ibland som ett komplement till behandlingar för olika hälsoproblem. Övriga användningar: Rödklint har även använts som en bitter ört i ölbryggning, särskilt i tidigare tider. Ekologi: Växten är en viktig nektarkälla för pollinerare, särskilt bin och fjärilar. Dess små, ljusa blommor lockar ofta dessa insekter och hjälper till med pollineringen av andra växter i området.

Rapsfjärilar, som också är kända som kålfjärilar (Pieris spp.), är specialiserade på växter inom Brassicaceae-familjen, inklusive broccoli, rädisor, kål och senap. Deras larver, som är kända som kålfjärilslarver eller kålmal, är beroende av dessa växter som föda. Det är ovanligt att se rapsfjärilar sitta på en röllika (Achillea millefolium) eftersom röllika inte är en medlem av Brassicaceae-familjen. Fjärilarna besöker vanligtvis värdväxterna där de lägger sina ägg för att föda upp sina larver. Om du ser rapsfjärilar på röllika är det troligt att de bara är där för att samla nektar och inte för att lägga ägg, eftersom röllika inte är en lämplig värdväxt för deras larver. Rapsfjärilar är kända skadedjur för korsblommiga grönsaker och kan orsaka skador genom att deras larver äter bladen på växterna. Om du odlar kålväxter i din trädgård och vill minimera skadorna från rapsfjärilar, är det viktigt att använda skyddsåtgärder, som att täcka dina växter med insektsnät eller använda biologiska kontrollmetoder som till exempel parasitsteklar som kan hjälpa till med att kontrollera kålfjärilslarverna.

Lite Hubbo länkar nedan

En tur vid Skillberg sjuttonde gången 🙈 😂, riktigt nöjd med minabilder ifrån denna dag
Klicka här för att komma dit

En tur vid Skillberg sextonde gången 😳 🧌, en härlig dag med massor med fåglar.
Klicka här för att komma dit

Länk till Guide – Natursidan
Klicka här för att komma dit