Hubbo

Hubbo & Tegeludden




Dags för spruta nummer sju idag

Idag besökte jag lasarettet för den sjunde sprutan, ett skelettstärkande dropp och en hög dos kortison på 40 mg.
Förväntar mig en sömnlös natt och en speedad morgondag.
Nästa onsdag markerar slutet på åtta veckors behandling, och då övergår jag till sexton veckor med spruta varannan vecka.
Trots trötthet känner jag mig mycket bättre idag än tidigare dagar, men med helgen runt hörnet kanske det är dags att må dåligt igen. 🌙


Dagens steg räckte till tre kilometer, och som vanligt hade jag min fruktstund.
Dessutom njöt jag av solen och satt ute för att ta vara på det fina vädret.
Så småningom blir det ju vår, och det känns härligt att kunna spendera tid utomhus och ta promenader.
Att komma ut i naturen och njuta av frisk luft och solsken kan verkligen göra underverk för humöret och välmåendet.


Bilderna fångades på spången vid Tegeludden.
Visserligen inte mycket action på isen, men det var verkligen lugnt och fridfullt att bara sitta där och njuta av dagen.
Det verkar som att de inte har plogat mycket åt detta håll på Mälaren, eftersom det fanns skridskoåkare som susade fram på den välpreparerade isen mellan Framnäs och hamnen.
Det är fantastiskt att se människor utnyttja den vackra vinterdagen för att njuta av skridskoåkning och det friska vädret.
Att få uppleva sådana ögonblick gör vinterdagarna ännu mer speciella och minnesvärda.


Under tiden jag satt där med slutna ögon dök ett ungt par eller två kollegor upp och slog sig ned med sina matlådor bredvid mig.
Pojken verkade vara rätt töntig och drog hela tiden fåniga kommentarer till tjejen.
Jag funderade på om de inte kunde äta lite snabbare så att jag slapp lyssna på detta.
Det är märkligt hur små situationer som dessa kan påverka ens upplevelse av en annars lugn stund.