Hubbo & Örngömsle

Örngömsle

En dag i Örngömsle

Larmet på klockan slet mig från drömmarna klockan 04:30.
Trots den tidiga timmen kände jag en förväntansfull pirrning i magen.
Efter att ha slitit mig ur sängen på rekordtid möttes jag av en mörk värld utanför fönstret, hubbo socken var mörkt.

Grötfrukost, min pålitliga start på dagen, värmde i min mage medan jag stirrade ut i mörkret och funderade över dagens äventyr.
Klockan tickade på, och snart var det dags att bege mig ut i vildmarken med Anders plus Jens en ny fotokamrat, till detta äventyr.

Väskan packad med kamerautrustning och förväntningar i luften, styrde vi våra steg mot Krokmossens örngömsle.
Den första delen av resan var på småvägar, slingrande genom det tysta landskapet.
Kylan bet tag i kinderna, men tanken på vad som väntade oss värmde.

Turligt nog hade Daniel ordnat med någon som plogat skogsvägarna till örngömslet.
Utan denna tjänst hade vi aldrig tagit oss till platsen.
När vi väl var framme vid gömslet, packade vi ur bilen med all utrustning, inklusive åtel för örnarna.
Återstod bara promenaden till gömslet, och att pulsa genom djup snö höll på att ta knäcken på mig.
Inne i stugan var det en lättnad att koppla av, njuta av morgonkaffet och vänta på att ljuset skulle bryta fram utanför.

Kungsörn (Aquila chrysaetos) är en stor rovfågel som tillhör örnarna och är känt för sin imponerande storlek och kraftfulla flygning. Med en imponerande vingspann och skarpa klor är kungsörnen en toppredator som ofta förekommer i bergiga och öppna terränger där den kan jaga sina byten, inklusive mindre däggdjur och fåglar. Dess majestätiska utseende och beteende har gjort den till ett symboliskt och beundrat djur inom många kulturer.

Grönfinken (Carduelis chloris) är en färgglad fågel som tillhör familjen finkar. Dess fjäderdräkt har gröna nyanser på ovansidan och en mer gulaktig ton på undersidan. Hanen har en karakteristisk grön färg på huvudet och bröstet, medan honan och ungfåglar har en mer dämpad färgsättning. Grönfinken är vanligt förekommande i Europa och är en stannfågel i många områden, vilket innebär att den inte flyttar långa sträckor under vintern. Den trivs i olika typer av miljöer, inklusive trädgårdar, parker och skogsbryn. Grönfinken livnär sig huvudsakligen på frön, särskilt från olika slags växter och träd. Denna fågel är känd för sitt karakteristiska sångläte, som ofta hörs under dess territoriella parningsbeteende. Grönfinken är en social fågel och ses ofta i grupper, särskilt under födosökning. Dess närvaro i trädgårdar kan uppskattas av fågelskådare och naturälskare.

Varfågeln (Lanius excubitor) är en rovfågel som tillhör familjen törnskator (Laniidae). Här är några grundläggande fakta om varfågeln: Utseende: Varfågeln är en medelstor fågel, vanligtvis mätande mellan 22 och 26 centimeter. Dess ovansida har en ljus askgrå färg, och den har en karakteristisk svart ögonmask som sträcker sig från näbben till örontäckarna. Skulderfjädrarna är vita, och vingarna är svartvita med en eller två vita handbasfläckar. Den långa stjärten är svartvit, och undersidan är mestadels vit men kan skifta svagt i grått. Näbben är nästan svart, med en ljusare under näbbasen, och benen är svartgrå. Honans färger kan vara gråare och svagt vattrade i gråbrunt, medan juveniler har en gråbrun fjäderdräkt med otydlig vattring på ovansidan och tydlig vattring på undersidan. Utbredning och Underarter: Varfågeln har en komplex systematik, och dess taxonomi har varit föremål för diskussion. Tidigare behandlades den som en vida spridd art i Europa, Asien, Nordafrika och Nordamerika. Populationen delas in i olika underarter, inklusive den nordliga varfågeln, ökenvarfågeln och andra. Förekomst i Sverige: Varfågeln påträffas på sommaren i skogstrakter i norra Sverige. Under vintern drar många av dessa fåglar söderut i landet. En del varfåglar är stannfåglar, medan andra flyttar söderut. Ekologi: Varfågeln är känd för sin uppmärksamhet för faror och kan varna med skarpa skrik vid närvaro av rovfåglar. Den jagar och förföljer ibland rovfåglar, korpar och kråkor. Varfågeln lägger vanligtvis upp förråd genom att spetsa sina byten på törnetaggar eller kvistar. Status och Hot: Den globala populationen av varfågeln är mycket stor och bedöms som livskraftig (LC) enligt IUCN. Trots detta minskar populationen något, men inte tillräckligt för att klassificeras som hotad. Taxonomi och Namn: Vetenskapligt beskrevs varfågeln av Carl von Linné år 1758. Dess vetenskapliga namn, Lanius excubitor, kommer från latin, där "lanius" betyder "slaktare" och "excubitor" betyder "vakt". I Kulturen: Förr ansågs det vara otursbringande att se en varfågel i Sverige. På grund av sin vaksamhet mot rovfåglar användes den historiskt av falkenerare.

Minimalism är en design- och livsstilsfilosofi som betonar enkelhet och avskalning till det väsentliga. Inom design innebär det att eliminera överflödiga och onödiga element för att skapa renhet och funktion. Inom livsstil handlar det om att förenkla livet genom att minska ägodelar och fokusera på det som verkligen är viktigt, vilket kan leda till ökad frihet och lycka. Minimalism har blivit en populär rörelse som strävar efter att minska konsumtion och främja en mer meningsfull och balanserad tillvaro.

Lite länkar nedan

Birdsafari Sweden
Klicka här för att komma dit

Länk till Guide – Natursidan
Klicka här för att komma dit

Länk till Upplev-naturen
Klicka här för att komma dit